Unknown Mortal Orchestra – Multi-Love

När Ruban Nielson kokar ihop funk, soul, disco och pop med psykedelia gör han ingenting nytt. Prince gjorde detsamma i mitten av 80-talet med lyckat resultat, George Clinton gjorde det i Parliament och Funkadelic redan i slutet av 60-talet, samt mest och bäst under 70-talet, då en serie coola plattor gavs ut. Unknown Mortal Orchestra moderniserar genren en aning och tar den in i 2010-talet med Multi-Love.   

Skivans titel har sitt ursprung i en trippel kärleksrelation mellan Ruban, hans fru Jenny och en annan ung dam som flyttade in hos dem och bodde där tills hennes visum gick ut. Omslaget är ett foto från Nielsons källarstudio, och Multi-Love är Unknown Mortal Orchestras tredje album. Låtarna handlar till stor del om just relationer och kärlek, inspirerade av trippelförhållandet, och hela det musikaliska bygget känns väldigt personligt, för att inte säga privat och intimt. Man får nästan känslan av att man fluktar genom nyckelhålet till Ruban Nielsons sängkammare. Typ. Men kärlek är mer än så. Exempelvis är det fadern som lirar brass på ”Necessary evil” och brorsan Kody som lirar merparten av trummorna och keyboarden på skivan. Nielsons sång påminner emellanåt om nämnde Princes, och likaså kan det göra rent musikaliskt ibland, som i t.ex. ”Ur Life One Night”. Vad jag inte riktigt kan förlika mig med är skivans kantiga och lite hårda ljudbild. Annars är detta en schysst tripp, väl värd att ta, och även om inte samtliga nio spår gör mig till en lyckligare människa, så gör något mer än hälften det i alla fall.