Cris Cuddy – Dear Elvis

Kanadensaren Cris Cuddy vet hur man med enkla medel får rockmusik att gunga och rulla. Dear Elvis är inte på något vis fantastisk eller nödvändig i skivhyllan, inte är plattan genialisk, och garanterat inte nyskapande heller. Men bra solid rockmusik som omfamnar allt från Elvis till Stones och pubrock bjuder den på, och det duger fint.

Känner du till Cris Cuddys namn sedan tidigare kan det bero på hans plattor med Max Mouse and the Gorillas, eller hans tidigare tre soloplattor, som efter vad jag läst, innehåller lugnare, akustisk musik. På Dear Elvis är det dock elektrisk rockmusik som gäller, och vi snackar rak, dansant, rätt avskalad, men redig rock n roll som Cuddy skrivit själv. Även om han tveklöst ”lånat” ett och annat ur den klassiska rockhistoriens skattkammare. Å andra sidan, hur många har inte gjort likadant före honom? Huvudsaken här är att Cuddy har fått till en varierad och trevlig skiva. Märkligt nog inleder han den väldigt svagt. ”Here comes summer” låter som en mix av Eddie Cochrans ”Summertime blues” och Kinks, medan ”Flyin´ flyin´ flyin´” är lugn och rätt anonym. Därefter börjar det hända grejer med sexiga ”Take it off” vars refräng låter lånad från Danko Jones. Andra höjdpunkter är bluesiga ”Tom cat” som Gene Taylor hjälper till med, ”Rock n roll history” som både Albert Lee och nämnde Taylor gästar på, coola ”All the wild things come out at night”, låten om rockabillybruden ”Starlene” och lugna, Stones-aktiga ”Magic girl”. På med partypjucken, upp med volymen, och ha en trevlig kväll.