Nadine Shah – Fast Food

Nadine Shah, uppvuxen i England med ena föräldern från Pakistan och den andra från Norge, brukar jämföras med PJ Harvey och Nick Cave, men det första jag tänker på när jag hör Shah och Fast Food är mörkerdrottningen Siouxsie Sioux.

Främst beror likheterna på rösten, men även en låt som ”Washed up” skulle ha kunnat platsa på någon gammal platta med Siouxie & The Banshees. I vilket fall som helst har Nadine Shah en faiblesse för upprepningar när hon skriver låtar. Samma komp kan mala på tämligen länge innan någonting förändras, och efter en stund återgår hon till grunden igen. Det är okay och fungerar ofta, men nackdelen är att när man väl lärt sig hur hon strukturerar sina låtar så blir man sedan inte överraskad mer, eftersom samtliga är konstruerade på ungefär likadant vis. Men Fast Food har andra kvaliteter också som tur är, och den största är Nadine Shah själv, som lyckas förmedla sin lyrik och sakta men säkert borra sig in i medvetandet, med sin något loja och tillbakalutade attityd. Fast Food är Shahs andra album, det första kom 2013 och heter Love Your Dum And Mad, som är en ordlek på Mum and Dad, då låtarna handlade om psykisk sjukdom. Från nya plattan har ”Staling cars” och ”Fool” getts ut som singlar, men som jag ser det skulle man kunna ha valt vilka som helst av sångerna på albumet. Det här är nämligen enväldigt homogen samling sånger, producerade och inspelade av Ben Hillier och med Peter Jobson (I Am Kloot) på bas och Nick Webb på gitarr.