Ryan Boldt – Broadside Ballads

Ryan Boldt är vanligtvis sångare och låtskrivare i kanadensiska The Deep Dark Woods, men i och med Broadside Ballads gör han entré som soloartist också. Enkelhet och tradition är nyckelord för albumet, och visst är det en avskalad samling sånger som framförs här.

Plattan skulle mycket väl ha kunnat spelas in utomhus, en känsla som förstärks av fågelkvittret som ackompanjerar ”Leaning on the everlasting arms”, ”Poor murdered women” och några andra av låtarna. Förutom att fjäderfäna ger mig morgonassociationer så kan jag också, mycket väl, ana en sprakande, nattlig brasa när jag blundande lyssnar till Boldts små historier. Broadside Ballads är inte bara en samling sånger, mest framförda på akustiska instrument, utan kan också ses som en protest mot det moderna samhällets stressiga tillvaro. Allting här är lugnt, tillbakalutat, intimt, varmt och naturligt. När man hör naturljud i ”Lazy John” som avslutar skivan, känns det som att man sitter i lä i en grotta med Boldt som spelar sin gitarr och sjunger medan regnet och åskan spelar sin egen låt, där utanför på himlavalvet. Det hela är lätt surrealistiskt för en storstadsmänniska som undertecknad, men samtidigt väldigt tilltalande och tryggt på något vis. Tyvärr är det inte alla gånger själva låtarna ger mig en kick. Det är mer atmosfären och stillheten jag faller för, men kanske växer även de mindre tilltalande kompositioner så småningom? Trevliga är de som är bra i alla fall, som små vänner i mörkret.