Eric Schwartz – The Aristocrat

n vara mycket, och likaså kan musik. Satirikern Eric Schwartz gör underhållning av allt möjligt från otrohet (”There´s a picture…”) till politik (”Black man in the White house”) och en massa andra ämnen däremellan.

Han drar sig inte från att använda sexuella vinklar på saker och ting, och håller inte tillbaka med könsorden heller, men de hamnar inte i fokus för historierna… så vida inte historierna handlar om just sex. Dessa texter framförs till egenhändigt komponerade låtar inom så skilda genrer som blues, country, mjukpop, calypso, gospel, musikal och… ja, han hinner med både det och andra medan skivans 12 låtar passerar trumhinnorna. Humor på skiva riskerar alltid att vara skoj den första och andra gången man hör plattan, men sedan förlorar den vitsen för att man kan det hela, och för att musiken inte håller samma klass som texterna. Men på den punkten klarar sig The Aristocrat oväntat bra eftersom själva låtarna är fullt njutbara, och emellanåt riktigt minnesvärda så som ”Codependent sonata”, ”Male pattern baldness”, ”W.G.F.T.S.” och några till. Så den här plattan kan njutas såväl för sitt humoristiska, textmässiga innehåll som för det rent melodiska musicerandet. En bra – och nödvändig – kombination, om ni frågar mig. Fans till såväl Tenacious D. som Frank Zappa kan nog hitta en själsfrände i Schwartz, även om han musikaliskt inte står jättenära den sistnämnde, men ge Schwartz en chans. Ett gott skratt förlänger både livet och läpparna.