Nachtmahr – Feindbild

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Trisol Music / Sound Pollution, betyg: 7]

En tung syntbas pumpar, hårda raka trumslag sluter upp och Nachtmahrs (Thomas Rainer) röst dyker upp och sjunger texten till inledande “Wir sind zurück”. Feindbild består av elva hårda aggrotech- och industriella technolåtar som sätter fart på pulsen, och första upplagan av skivan levereras i ett sådant där påkostat konvolut som jag älskar. Det är stort som en bok med 36 sidor och innehåller lyriken till låtarna, fakta, samt en mängd tecknade bilder i rött, svart och vitt, precis som omslaget. Tankarna går tveklöst till nazismen när man ser Bruce Stirling John Knoxs grafik och hans provokativa, våldsamma och krigsromantiska bildkonst kan säkert missuppfattas. Tanken är dock att ge tillbaka på Ad-ver-sary som från scenen kritiserat Nachtmahr (och gruppen Combichrist) för att vara rasistiska, sexistiska och använda sig av våld i sitt konstnärliga uttryck, då banden lirade tillsammans på Kinetik Festival 2012. Feindbild är också Nachtmahrs sätt att ge tillbaka på alla andra som kritiserat och hatat honom genom åren, mer eller mindre öppet. Först och främst är dock Feindbild en grym platta som innehåller en medryckande cover på Second Decays “I hate Berlin” där Fräulein Plastique (ex- Welle: Erdball) sjunger duett med Rainer, samt en rad andra coola, aggressiva och hårt pumpande låtar. Förutom “The torch” är samtliga texter på tyska, med undantag från någon engelsk strof här och var. I längden blir det lite enformigt, variationen på låtarna är inte överdrivet hög, men nog är Feindbild ett underhållande och lyckat album i det stora hela. Det är också artistens femte fullängdare sedan debuten 2008.