(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Trisol / Sound Pollution, betyg: 8]
Tänk dig en gråtrist vår- eller sommarförmiddag. Duggregnet faller och har gjort så i flera dygn. Allting står stilla. Du känner dig melankolisk, nere, deppig, nostalgisk, kanske rent av uppgiven. Ingenting är roligt, men ändå upplever du en vila, en meditativ känsla och det finns någonting vackert över hela situationen. Något längtansfullt, något konstnärligt, något innerligt och närmast poetiskt. Soundtracket till denna blekvita dag ligger förankrat i cd-skivan i det mörka konvolutet till Matters Of Mind, Body And Soul. Allt du behöver göra är att sätta på den och “Once in a blue moon” är den nästan sju minuter långa, instrumentala starten. “She is falling in love” tar omärkligt över och då som först kommer sången. Dina tankar vandrar direkt till Joy Division. Syntbasen och trummorna svänger saktmodigt mekaniskt, melodierna känns självklart vemodiga och vackra, soundet är elektroniskt och tvättar din själ ren så som regnet hade gjort med din kropp om du lagt dig naken utomhus. Clan Of Xymox är holländskt, bandet bildades redan 1981 och de håller sig benhårt till sin syntetiska gothrock/ dark wave på nya albumet. Detta är f.ö. gruppens femtonde fullängdare sedan den självbetitlade debuten från -85. Inte mycket har förändrats. Ronny Moorings har skrivit musik och texter, producerat och mixat. Han sjunger avspänt, än dock dramatiskt, och oavsett om du är ett gammalt eller nytillkommet fan så lär Matters Of Mind, Body And Soul göra din dystra dag så ofantligt mycket rikare, vackrare och meningsfullare.