(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)
[album, Despotz / Playground, betyg: 3]
Jag har varit med så länge att jag lärt mig att ju mer som står i pressreleasen om olika meriter, samarbeten och så vidare, desto mindre finns det att skriva om skivan. I Adnas fall berättas det om olika tv-serier, Dramaten, Martin Sheen, First Aid Kit, Indochine, Kulturrådet, PSL, Ida Redig, Krakow och lite annat smått och gott. Om personen Adna och hennes musik står det desto mindre. Hade skivbolaget nöjt sig med att konstatera att hon är en talangfull 19-åring och placerat in hennes musik i en kontext hade jag förmodligen tyckt att denna skiva var riktigt lovande. Nu är man trött på allt skryt redan innan man hunnit lyssna och har skruvat upp förväntningarna till abnorma nivåer. Såklart kan det bara gå utför efter det. Adna spelar nåt slags etnoopop med ett melankoliskt anslag. Detta är hennes debutalbum och skivan är helt okej, om än lite dyster och tråkig. Tematiskt kretsar den kring “natten”, vilket känns helt logiskt. Jag blir nämligen ganska pömsig när jag lyssnar.