Ghost Avenue – Ghost Avenue

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Pitch Black Records, betyg: 7]

Norska metalbandet Ghost valde att byta namn till Ghost Avenue när svenska Ghost slog igenom stort, och det var ett klokt val. Banden har nämligen väldigt lite med varandra att göra, både musikaliskt och utseendemässigt. Ett annat klokt val var att följa upp The Engraving från 2010 med denna fina, självbetitlade skiva. Här har vi nämligen ett band som lyckats skriva bättre melodier än någonsin förr, som gång efter annan levererar spår med minnesvärda refränger och vars skiva borde gå rätt in i hjärtat på er med faiblesse för klassisk 80-talsmetal. Ghost Avenue balanserar sina sångkörer och melodier på ett sätt som gör att musiken blir högst melodisk men aldrig AOR-sliskig, och omslagets läderjacka, spritpava och nitbälte talar väl egentligen sitt tydliga språk. Man behåller helt enkelt sin stabila hårdrockspose från tidigare, men har utvecklat och förfinat musiken, utan att för den skull byta ut skiten under naglarna mot nagellack. Gitarrmelodierna och riffen sitter där de ska, lättillgängliga och enkla att ta till sig, samtidigt som de är snygga och högst njutbara. När jag söker favoritlåtar från albumet för att ge er råd om extra bra låtar att kolla upp, inser jag hur jämn den här plattan är. Därmed är det hutlöst svårt att plocka russin ur kakan. Men avslutande “Two drinks” sätter sig lätt i huvudet och vill ni höra bandets lugnare sida så är “All I can say” ett hett tips, och resten… Ja, resten är en mycket lyckad skiva, helt enkelt.