(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Jahnstedt)
[album, Wonderland Records, betyg: 7]
När nyheten om att Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko skulle återförena sitt förstlingsband Page blev jag så klart uppåt. Året var 2009. Men återkomstskivan Nu, som kom året därpå, var något av en besvikelse.
Eddie verkade ha blandat ihop sina musikprojekt Page, Sista Mannen på Jorden och This Fish Needs a Bike, och inte riktigt hittat sitt kära Page igen. Precis samma sak känner jag när första spåret och dessutom nya singeln “Som ett skal” inleder Hemma.
Drygt tre minuter in på skivan startar andraspåret “Djur” och senare låten “Varmare”. Helt plötsligt känns det i hela kroppen. Nu är Page tillbaka. På riktigt. Här finns de enkla medryckande låtarna igen. Med “Motorcykel-Sussi” träffar Page mitt i prick. Det låter 70-talets Gary Glitter, översatt av producenten Håkan Hultbergs elektronikpark. Ett spår som tillsammans med den helt banala texten till “Inget mer att se” är skivans stora behållning.
“Det vi saknade var varsin tjej
Vi var tre killar, vilken grej
Ingen fest som vi på, kunde gå
Så det blev en tv som vi satte på
Tv:n var vår vän
Vi kunde inte vara utan den
Klockan tolv slutade det
Då fanns det inget mer att se”
Hoppa över nya singeln och gå rakt på spår två. Där har du Page på riktigt. Page har, precis som i skivans titel, hittat hem. Välkomna tillbaka. På allvar!