Mogwai – A Wrenched Virile Lore

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Rock Action Records / Border, betyg: 6]

A Wrenched Virile Lore innehåller remixer av låtar från Mogwais album Hardcore Will Never Die, But You Will som släpptes 2011. Hur nödvändig eller rolig en sådan skiva är kan man alltid diskutera, men för att få som mest ut av den bör man verkligen uppskatta det album som remixats till fullo, och därmed också kunna jämföra resultaten. För bandet är det säkert jättekul att höra vad andra artister har gjort med ens låtar, men för publikens del kan det nog vara si och så med den saken. De som ligger bakom dessa förnyade låtskepnader är bland andra Justin K Broadrick (Godflesh och JK Flesh), Tim Hecker, Robert Hampson (Loop) och Umberto. Sång förekommer bara på ett fåtal av låtarna och speltiden är över timmen lång, vilket är i mastigaste laget för koncentrerad lyssning. Personligen märker jag hur mina tankar emellanåt vandrar andra vägar, till dess att en ny remix tar fart och väcker sinnena igen. Om ni undrar över den mer än tretton minuter långa, avslutande låten betitlad “La mort blanche” så är det inte en ny, okänd Mogwai-sång, utan Robert Hampson har helt enkelt gjort en mix av både “White noise” och “Death rays” och kallat den så. Vilka spår som är mest eller minst lyckade här är förutom att vara en smaksak också en fråga om vilken stämning/ atmosfär man uppskattar mest för stunden. Är det Klad Hests påtända elektroniska vansinnesfärd med “Rano pano” eller RM Hubberts akustiska gitarrversion av “Mexican grand prix” med delvis viskande och delvis på elektronisk väg förvanskad sång? Jag håller bägge dessa till skivans höjdpunkter. Beroende på vilken stämning jag är i för tillfället.