Casablanca – Apocalyptic Youth

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Rocket Songs Records / Sound Pollution, betyg: 8]

Bandnamnet ger mig två associationer: Kiss klassiska skivbolag och den minst lika klassiska Humphrey Bogart-filmen. Ett utmärkt namn således, som man lägger på minnet. Men vilka består gruppen av? Jo, idel kända namn: Anders Ljung (Space Age Baby Jane) på sång, Ryan Roxie (Alice Cooper) på gitarr, Erik Stenemo (Melody Club) på gitarr, fotbollsspelaren Mats Rubarth på bas och Josephine Forsman (Sahara Hotnights) på trummor. Musiken är inte så hård som väntat. Faktum är att den inte är särskilt hård alls. Det här är inte hårdrock eller metal, utan tämligen rak rock med tydliga melodier och ofta riktigt bra låtar. Dock inte så många låtar. Bandet har spelat in tio stycken och det ger lite över en halvtimmes musik allt som allt. Ur kommersiell synvinkel kan nog Apocalyptic Youth bli framgångsrik. Musiken lär tilltala en rätt bred publik och man har absolut satsat på rätt spår som singelsläpp. “Downtown” med sina kastanjetter borde locka både de som fallit för Mink De Ville och The Crystals medan man stulit Hearts klassiska “Barracuda”-riff till andrasingeln “Love and desperation”. Men låtar som “Rich girl”, “Beast of summer” och “Last of the rock stars” ligger inte långt efter på kvalitetsstegen heller. Nu när The Ark har lagt av har Casablanca goda chanser att plocka upp deras fallna mantel, och gör de det rätt lär de bli välkända riktigt snabbt. Musikaliskt är de lika glammiga, och har de kläderna och sminket dessutom, så blir det perfekt. Chris Laney har förresten producerat apokalypsen i Polarstudion och det låter riktigt varmt och bra 70-tal om plattan.