Karin Starck – In Time

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Flemsten & Starck Music AB, betyg: 5]

Karin Starck sjunger fint, produktionen är varm och jordnära, musikerna duktiga och ett par spår som “My love”, “15 minutes on a train” och “Memories of gold” sätter sig efter ett par lyssningar. Tyvärr kan jag inte säga det om resten av materialet. Det har en förmåga att smyga in genom ena örat och ut genom det andra. Karin Starck har tagit fem år på sig att göra den här plattan och hon har gett ut den på egen etikett, men frågan är om hon vet vilken ofantlig konkurrens det är inom den här typen av mjukpop/singersongwriterpop med inslag av country, visa och jazz? Många, många känner sig kallade, och väldigt få har låtarna, rösten och personligheten som krävs för att bli uppmärksammade över huvud taget. Framförallt krävs det satans starka låtar för att man ska minnas en artist inom genren till nästa gång han/hon ger ut en ny platta. Texter på engelska underlättar inte, åtminstone inte i Sverige. Och utomlands är konkurrensen ännu hårdare, där det fullkomligt snöar artister som gör dylik musik. Karin Starck har definitivt röstresurserna, men jag tvivlar på att det här materialet tar henne så långt som det är önskvärt. Låtarna är säkert ärliga och seriöst menade på alla sätt och vis, de till och med beskrivs som “någon slags egenterapi”, men så länge In Time bara är en småtrevlig platta i mängden krävs det mer. Som jag ser det är detta en okay debut där duktiga musiker visar framfötterna, men nästa gång är det läge att satsa på riktigt starka låtar.