(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Animasola Music / Musichelp, betyg: 6]
Första tanken går till Kent, andra tanken går till U2 och först när “California” ljuder börjar jag få en uppfattning om Varbergbandet Animasolas egen personlighet. För den finns också i denna alternativgitarrpopens arenamusik, inte minst på grund av Kristofer Lernstens sång. Efter hela tio år av låtskrivande och demoinspelningar, samt en skivinspelning som påbörjades 2008, har alltså bandet äntligen lyckats debutera. Kanske inte så konstigt att resultatet inte låter hypermodernt längre, med den långa startsträckan. Dock låter det bra och proffsigt om The Stall Of The Century. Animasola har några riktigt tilltalande låtar, inte minst “The lone road home” där man går utanför standardmallen, “Backroom” som är skönt svängig och försedd med en vag orientalisk känsla, och “Industrial lights”. En del andra spår känns mer som utfyllnad, men genomgripande skriver man bra låtar. Om nu nästa steg blir att radera influenserna hårdare och lägga mer krut på att plocka fram den egna personligheten kan Animasola säkert bli ett välkänt namn. Å andra sidan blir det kanske det ändå, med tanke på hur radioanpassat det här vemodet i grund och botten redan är. The Stall Of The Century lär inte förändra världen för någon jättepublik, men nog är det ett tilltalande popalbum man debuterat med. Vågar Animasola experimentera och variera sig lite mer till nästa gång så kan raketen vara på väg mot målet, trots snigelstarten. Hoppas uppföljaren kommer fortare.