Ghost & Writer – Shipwrecks

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)

[album, Dependent, betyg: 5]

Ghost & Writer består av två kändisar inom electropopen; Jean-Marc Lederman från The Weathermen och Frank M. Spinath från Seabound. Den förra ansvarar för det musikaliska medan den senare tar hand om sången varvid alltihop smälter samman i en av de märkligaste skivorna jag hört på riktigt länge. Märklig eftersom den i stort sett är omöjlig att sätta etikett på, varje spår är sin egen genre med egensinniga melodiösa krumbukter och oväntade arrangemang. Det är pop, det är rock, det är electro, det är precis vad som helst – allt och inget på en och samma gång. Det är rejält uppfriskande med något som utmanar, och som gör det med en sådan bredd. Samtidigt provocerande om man inte är ute efter en sjövild samlingsskiva. Å andra sidan, om någon får för sig att sätta upp en electrifierad musikal i framtiden är Ghost & Writer snubbarna som kommer att ro det hela i land.

Ytterligare ett spännande grepp är att Shipwrecks består av två delar. Första halvan utgörs av de åtta spåren i original medan andra halvan innehåller samma åtta spår i olika remixer. 2 in 1 för såväl hemmabruk som för slitage på klubben med andra ord. Och det är framförallt i remixdelen som jag tycker att många av låtarna till slut stabiliseras och blir möjliga att ta till sig. “Nightshift”, som hämtat känsla från mellankrigstidens showbiz, får skön klubbkänsla i händerna på Diskonnekted. I original är “Man On A Wire” så fullpackad med ljud att den är svår att smälta medan Versus lyckas komprimera ner samma låt till en kraftfullhet som leder tankar till äldre Rotersand. Även ett spår som “Integrity” som är nästintill omöjlig i sin ursprungsversion blir oemotståndlig när The Alpha Conspiracy injicerat den med ett koncentrat av The Beloved från 90-talets början.

Frågan är vems skiva Shipwreck egentligen är? Är den artistens, eller remixörernas? Jag håller på det senare och undrar samtidigt ifall det verkligen var avsikten?