Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Cardiac Records / Universal, betyg: 8]
Storslaget och ambitiöst eller bombastisk prettovarning? Var och en får döma själv. Men efter att ha lyssnat till Le Bataillon Des Fous (Dårarnas bataljon – bra namn, även på svenska) extremt dramatiska låtar lär det finnas överhängande chans att frågan kommer upp bland popnördarna. Att In The Name Of The Unknown God är en hyllning till Dionysos och att sångaren och gitarristen Gunnar Bramstång är poet och plitar på en roman lär ju vara som att kasta ved på elden. Själv gillar jag både Emerson Lake & Palmer, Meatloaf och Yes, så i min värld är “bombastiskt” och “pretto” inga skällsord över huvud taget. Jag gillar definitivt det här bandet med sin stora ljudbild, sin romantiska, nästan operettliknande sång och ibland, tidstypiskt tidiga 60-talsmelodier. Att likna Le Bataillon Des Fous vid endast ett annat känt band är en omöjlig uppgift, för här hörs spår av så skilda akter som Hothouse Flowers, The Smiths, The Doors, Springsteen, Weeping Willows och en massa andra. Men framförallt låter Le Bataillon Des Fous som Le Bataillon Des Fous och det är det bästa av allt. Svenskarna har nämligen en egen stil och en egen nisch och det gillar jag. Sedan blir elva spår på raken av detta bombardemang lätt ansträngande till slut, man blir lite mätt, men nästa gång hungern gör sig påmind lär In The Name Of The Unknown God få sig ytterligare ett spinn i cd-spelaren.
