(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Substream, betyg: 7]
Ben Heyworth – bördig från de södra delarna av Manchester i England – har med All Quiet At 4 Am albumdebuterat under sitt alias This Morning Call. Och det har han gjort alldeles rätt i. Med elva låtar i bagaget målar This Morning Call en tavla, ett album, bestående av elektroniska grunder och lite gitarrbaserad indiepop som låter tillräckligt udda för att fånga mitt intresse. Det är ofta rätt lugnt, vemodigt vackert, men inte mörkt eller depressivt. Istället är den röda tråden väl spunnen och melodiskt tilltalande. Heyworth sjunger bra, om än inte överdrivet personligt, och musiken känns som en ljusnande gryning om sommaren. Det är fint, lite “arty”, men inte svårlyssnat då pop-hantverket dominerar, och jag gillar att killen lyckats samordna sina märkliga ljud och komp med en naturlig och mycket mänsklig känsla. Heyworths gryningsmusik blir aldrig konstlad, konstruerad eller kall, trots att den är utmanande och modern. Kanske kunde engelsmannen ta vissa spår och idéer ytterligare en bit och våga lite till, men det är bara en tanke som slår mig vid sporadiska tillfällen. Generellt sett, och som bäst, har This Morning Call hittat en tämligen egen nisch där han verkar på det där självklart lekfulla sättet som får mig att tro att det han gör kommer direkt från hjärtat. Han verkar inte vilja vara någon annan än sig själv, och det räcker mycket långt.