(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Electric Fantastic Sound, betyg: 8]
Magnus Johansson och Karin Bolin Derne startade med att framföra Yazoolåtar. Men även på deras debutalbum, som består av egenkomponerat material, formligen osar deras musik av den mix av elektropop och kvinnlig soulsång som Alison Moyet och Vince Clarke gjorde sig kända för. Nostalgi och retro, javisst, tveklöst. Men samtidigt utfört med sådan kärlek, charm och klass att Duality står på egna ben. Låtar som “No No No”, “There Was a Time”, “Disco Dolly”, “Dance Floor Killers” och “Love Fool” borde också kunna nå ut till dagens dansgolv. Jag kan bara konstatera att detta till stora delar är ett utmärkt album: dansant, lyssningsvänligt, melodiöst, refrängstarkt och skamlöst kommersiellt. Hade skivan kommit samtidigt med förebilderna hade den sålt i mängder. Hur den kommer att hitta till listorna i dagens musikklimat är något mer tveksamt. Vi som älskar klassisk elektropop ryggar i alla fall inte en tum när soundet, melodierna och den fina sången tränger sig nära inpå.