Pulcher Femina – Darkness Prevails

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)

[album, Decadance Records, betyg: 6]

Darkness Prevails är Pulcher Feminas tredje album och min första bekantskap med denna italienska artist. Jag noterar att Pulcher Femina på tidigare album bland annat har kallats Italiens svar på VNV Nation, en jämförelse jag inte riktigt förstår. Även om kopplingarna till futurepop finns där så är Pulcher Femina framförallt något helt eget. Dock med den sydeuropeiska, och framförallt italienska synthens tradition starkt inpå knuten.
Mannen bakom Pulcher Femina heter Roberto Conforti, och det svåra mörker och den elaka tyngd som hans stil, och skivans omslag för den delen, signalerar infrias dessvärre inte riktigt. Istället är musiken rätt käck åt synthpopen till, även om viss skymning vilar över en del arrangemang.
De inledande spåren bjuder tyvärr på lite uppförsbacke, men detta kompenseras med att resterande alster håller en bra nivå. När italodiscoinfluenserna tillåts blandas med symfoniska inslag och alltihop sedan dras genom en elektrifieringsmaskin anno 2010 så funkar det hela till och med riktigt riktigt bra. “Grim Surroundings”, “Holy War” och “Out Of Control” visar på hur bra Pulcher Femina kan vara när formen stämmer. Och i “To Fight: To Find” kan jag dessutom för första gången ana associationen till de stora futurepopakterna. Dock utgörs skivans bästa spår av “Last Time”, en vemodig och stillsam electroballad med knorrande sång och stämningsfullt arrangemang. Det är först när Pulcher Femina släpper en platta helt i denna anda som jag blir salig och betygsstegen inte kommer att räcka till.