Rotersand – Random Is Resistance

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)

[album, Trisol / Sound Pollution, betyg: 8]

Man kan inte beskylla Rotersand för att vara enformiga och tråkiga. De tolv spåren på Random Is Resistance är rejält varierade och spänner från ballader till klassisk futurepop och naiv eurodisco. Tempot är högt, arrangemangen tunga och Rasc sjunger som en gud. Det är med andra ord ruskigt bra!

Jag uppskattar också varje gång trion bryter lite mot konventionerna genom att låta egensinniga idéer genomsyra en del av musiken. Det är till exempel ganska udda att höra ljud och strukturer som annars förknippas med exempelvis 30 år gammal disco, och jag fortsätter att fascineras över bandets Pink Floyd flirtar som just hos Rotersand känns helt naturligt.

Med få undantag måste jag säga att jag faller pladask för albumet som helhet, oavsett ifall det är lite känsligare som på albumversionen av “We Will Kill Them All” där de brutala stidseffekterna försvunnit och krigets vridna logik istället ramas in av snygga synthar, eller hårdare och mer boogieinfluerat som i “A Number And A Name”. Favoriterna är många och med “Waiting To Be Born” slänger Rotersand dessutom en låt som direkt hamnar på min årslista över bästa låtar 2009.

Med Random Is Resistance befäster Rotersand sin position som ett av de mest genuina banden på den elektroniska scenen och till sommaren borde dom vara en av huvudakterna på alla större festivaler som förstår sitt egna bästa.