Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, 2DefPig Records, betyg: 6]
Efter Dixie Chicks enorma framgångar på country- och bluegrassmarknaden (som i USA är gigantisk, medan svenskarna ligger hopplöst efter) är det inte alls konstigt att liknande uppstickare visar nosen och vill ta över tronen. Jessica (fiddle), Megan (dobro) och Rebecca (gitarr och mandolin) Lovell lirar förutom sina huvudinstrument ett flertal andra, men har ändå sex andra proffsmusikanter i kompet – ungefär som nämnda Chicks alltså – och tjejerna har skrivit nästan hälften av materialet till Time To Grow själva. Det är snyggt, väl framfört på alla vis och modernt klingande utan att frångå de traditionella grunderna. Räkna med mycket fiddle och andra stränginstrument som starkast ljudande ingredienser, snygg sång och flera läckra låtar, inklusive den instrumentala “Ichetucknee chutney”. Allra bäst tycker jag dock att traditionella “In my time of dying” är, som tjejerna livar upp bra. Generellt sett domineras Time To Grow av lugnare låtar tyvärr och plattan hade vunnit på större mångsidighet och framförallt då gällande tempo. Samtliga spår får mig således inte att snurra omkring i något lyckorus på golvet, men tillräckligt många höjdpunkter finns det för att hålla ögonen på Calhoun, Georgia-systrarna framöver. Elvis Costello tycks hålla med mig, då han inte bara lovordat damerna utan även låtit dem spela tillsammans med honom och hans band.
