Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Rune Grammofon / Border, betyg: 8]
Jazz är inte min största musikaliska kärlek eller prioritet här i livet, men Mats Gustafsson, Johan Berthling och Andreas Werliins debutplatta under gruppnamnet Fire! ger mig nästan samma kick som första gången jag hörde John Coltranes album A Love Supreme. Med andra ord: jag blev helt tagen på sängen och sedan dess har plattan gått på repeat vid hur många tillfällen som helst. Jag älskar Gustafssons vilda, vansinniga, vemodiga, aggressiva och känslostormande saxofonutflykter över Berthlings tunga, repetitiva basgångar och skivans upplägg är delikat. Fyra låtar, i tur och ordning kallade “If I took your hand…”, “But sometimes I am”, “Can I hold you for a minute?” och “You liked me five minutes ago” sitter ihop som välskrivna kapitel i en spännande roman och man kan inte sluta lyssna. Den här musiken känns inte svår eller ansträngd som jag tycker att mycket jazz kan göra. Den är säkert avancerad att spela, men att lyssna till den är bara en njutning, ett äventyr och en läcker, händelserik, inre resa. Förutom jazz kommer jag att tänka på 70-talets krautrockscen ibland, samtidigt som de elektroniska inslagen får albumet att kännas befriande modern och jag är övertygad om att You Liked Me Five Minutes Ago även kan mottas väl av den rockpublik som vill ha något utöver det ordinära. Detta är en sann juvel i en öken av gråsten: vacker, tung, infallsrik, fantasifull, varm, störig, ljuvlig och en närmast omistlig upplevelse.
