Fatboy – In My Bones

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Fat State Productions / Playground, betyg: 8]

Nostalgiker, drömmare, teddyboys och romantiker, er höstskiva har kommit och de som står för den är Fatboy (slang för kontrabas). In My Bones börjar med ett par snygga rockabillylåtar i form av “Way down low” och coola “Down at the room”, men tro inte att detta är en partyplatta. In My Bones har sina rockiga stunder också, som i “Born to love one woman” och “Dark city sky”, men huvudsakligen bjuds det på känslofylld midnattsmusik som kunde haft sitt ursprung i en helt annan tidsepok. Låtarna är ofta vackra, intensivt romantiska och med en gammalmodig atmosfär som skapar bilder i huvudet och drömmar i hjärtat. Genremässigt ger sig Fatboy på lite av varje och jag kommer att tänka på Weeping Willows första album, på stämningen i TV-serien Twin Peaks, på Chris Isaac och en massa gamla låtar och artister från en tid då flickorna gick i klänning och killarna kammade håret bakåt och bar slips till kostymen. Det var då det hånglades i månskenet, dansades i balsalar eller på små dansbanor under kulörta lyktor. Då bilarna var rymliga och kromen glänste, jukeboxarna sken av färgglatt ljus och Sverige var ett närmast oskuldsfullt litet land där ett personrån fortfarande gav upphov till en tidningsrubrik. Fatboy gör mycket filmisk musik, som skapad både för dig och dina föräldrar. Nattmusik, ensammusik, sentimentalmusik, musik för förälskade par och höstmusik. Den passar till lite av varje och är omöjlig att värja sig för.