(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Blowup Records/ Border, betyg: 9]
Det händer högst ett par gånger om året att jag blir riktigt knockad av instrumentalplattor, och Baltic Fleet tillhör dessa rara tillfällen. Egentligen är Baltic Fleet Echo And The Bunnymens keyboardist Paul Flemings alias. Det är han som har skrivit, producerat och framfört det mesta på den här plattan. Visserligen har han viss hjälp av Simon Finley på trummor, Will Sergeant på gitarr och Pete Wilkinson på bas, men CD:n kan absolut ses som Flemings första soloskiva. Inspirationen har Fleming fått under sina turnéer med kaninmännen och låtarna är hans sätt att beskriva olika städer som de besökt tillsammans. Bland dessa finns Texas, Barcelona, Berlin, Köpenhamn och Brighton inkluderade. Musikaliskt har Fleming influerats av tyska krautlegenderna Neu, vilket hörs tydligt i “Black lounge”, DJ Shadow, Sigur Ros och Brian Eno. De två sistnämndas påverkan är inte heller särskilt svåra att spåra. Trots tydligheten i influenserna har Fleming vävt ihop trådarna till någonting mycket läckert, stämningsfullt och eget. Det är svängigt, vackert, vemodigt, funkigt, spännande och rikt på atmosfär. Soundet är varmt som på en LP från 70-talet och musiken känns både modern och tidlös. Instrumentalmusik säljer sällan enorma upplagor, men jag hoppas innerligt att den här plattan får den framgång och publik den förtjänar, för detta är en mycket lyckad CD.