Dorlene Love – Exile DeLuxe

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Birdnest Records/ Bonnier Amigo, betyg: 7]

Det regnade inte mycket på årets Peace & Love-festival, men just när det kom en skvätt stod Dorlene Love på scenen, och det lät riktigt bra. Det lät spelglädje, ös och kärlek till musiken. Det lät ungefär som på Exile DeLuxe, men något härjigare och aningen fartigare. Zigenarpunk ska helst upplevas live, men stockholmsbandet Dorlene Love har lyckats utmärkt med att överföra sin musik och spelglädje till CD:formatet. Bandet består av Ragnar Harald Mujaheddin (sång och saz cümbüs), Keizer Ming (kontrabas), Felicia Nino (percussion och sång), Toro von Blakk Danger (trummor), Flash Fruttato (gitarr) och Walter Deluxe (dragspel). Gästar gör blåsare från Den flygande bokrullen – har ni inte hört deras klezmermusik tidigare så gör det omedelbart – och MOA som sjunger på “The only heart I broke was mine”. Exile DeLuxe innehåller elva spår och eftersom Dorlene Love blandar upp zigenarpunken med inslag av lite av varje har de lyckats skapa en tämligen varierad platta med ett brett känslospektra. Här finns sorg, glädje, vemod, romantik, sväng, aggressioner och det mesta där emellan. Speltiden är precis lagom för att samtliga spår ska sjunka in och tyngdpunkten ligger mer på folkmusiken än på punken, vilket i Dorlene Loves fall är klokt tänkt. Ibland upplever jag sången som gränsande till det teatralt överdrivna, men några andra invändningar har jag egentligen inte. Det här är bra, dansant och kul, helt enkelt.