Amanda Jensen – Killing My Darlings

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Gustaf Molin)

[album, Sony/BMG, betyg: 8]

Åh, vad jag älskar överraskningar, speciellt sådana som för något oväntat gott med sig.
Och jag kan börja med att säga att Amanda Jensens debutalbum är en fantastisk upplevelse.

Sedan vill jag föra till protokollet att jag inte känner speciellt mycket sympati för programidén Idol eller sättet att marknadsföra produkter med.
Vilken tur att Amanda inte är en produkt. Visst, hennes plats skulle inte vara som den är idag om det inte vore för Idol, men där alla andra medverkande gör plattor på löpande band där en eller flera musikproducenter skrivit rubbet åt dem gör Amanda motsatsen. Hon har skrivit nio av skivans elva texter och styrt ihop denna skiva efter eget önskemål. Lägg till att hon lyckats betydligt bättre än andra artister från dessa typer av medier.

Men nu till skivans innehåll:

Till skillnad från Duffy, så har Amanda skrivit sina egna texter och framför dem med en oerhört sensuell röst, skivan igenom. Låtmaterialet på “Killing My Darlings” är faktiskt oerhört starkt. Väldigt simpelt, rakt och mitt i jävla prick.

Skivan öppnar starkt med For The Sun och Amarula Tree. Två oerhörda låtar som verkligen andas ny luft i en repertoar som är så sönderbevandrad annars. Numb kan vara årets mest stilistiska ballad och Amandas röst är verkligen helt fantastisk, det finns inte en låt som inte genomsyras av hennes närvaro.

Faktum är att varenda låt går att plocka ur sitt sammanhang och det är väl det enda negativa jag har att säga om denna platta, att den egentligen inte har en röd tråd låtmässigt, men eftersom vartenda spår är så pass bra så spelar det ingen roll.

En mycket bra skiva!