(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Mobrockz, betyg: 8]
Svenska M.O.B har givit ut ett helt gäng plattor vid det här laget, men The Greatest Enemy är bandets nya giv och det är en giv som ingen inblandad behöver skämmas för. M.O.B:s hårdrock är melodisk utan att bli mesig och tillrättalagd. Soundet är klart, rent och tungt och stilen känns som en hybrid mellan sen 80-tals metal och 2008. Fredrik Notlings röst påminner ibland om en mindre trasig och mer skolad Ozzy Osbourne, men inte i sådan utsträckning att Notling blir en kopia mörkrets prins. På den här plattan gästas dessutom M.O.B av inga mindre än Ola Salo på sång, Janne Stark på gitarr och pianisten Jörgen Schelander. Bandet som förutom Notling består av Richard Averdahl på trummor, Conny Goldsmith på bas och bakgrundssång, samt Peter Gustafsson på gitarr och bakgrundssång gör genomgående ett gediget och stabilt jobb. De här killarna rockar och de rockar hårt genom fjorton låtar som medlemmarna skrivit själva. Jag har svårt att plocka ut favoritspår från The Greatest Enemy, mest för att materialet är väldigt jämnstarkt, men några låtar jag för tillfället värderar lite extra högt är “In my dreams”, “Anger management” och titelspåret. Frågar du imorgon kan favoriterna vara några andra. Direkt dåliga låtar finns här inga, däremot känns plattan aningen för lång, vilket gör att jag tröttnar lite mot slutet, men det är en bagatell i sammanhanget. The Greatest Enemy är en utmärkt metalplatta och förhoppningvis ger den M.O.B sitt riktigt stora genombrott.