Synthetical & Rongfa – – Barn av Myspacerevolutionen på resa mitt i Baugetten

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Hellqvist)

Go! With fourteen O. För tillfället Chaufför på den mini-turné med banden Synthetical och Rongfa. En turné med två stopp som tog banden till Bordeaux i Frankrike och Regensburg i Tyskland. Och även om turnén var kort så gav den definitivt mersmak.

Synthetical och Rongfa är två band med säte i Göteborg. Deras musik kan närmast klassificeras som Bitpop, men med lite olika inriktningar. Gemensamt för banden är att de inte har något skivkontrakt. Istället släpper man sin musik på Myspace. På detta sätt har man skaffat sig en bred skara fans från olika platser runtom i världen. Under det föregående året gjorde banden ungefär 20-talet spelningar vardera. När banden hittade varandra i september 2006 kändes det som en självklarhet för banden att börja samarbeta om livespelningar.

På kvällen för avresan möts vi upp i packningsstöket hemma hos Josefin Gustavsson i Synthetical. Där huserar även Björn Hedén. Med i bilen mot kontinenten finns också Simon Eriksson och Niclas Lindqvist från Rongfa, Dennis Wedin från Go! With fourteen O samt Zandrah Franzén Gustavsson, fotograf.

Resan ner till första stoppet i Bordeaux är planerad till 20 timmar. En målsättning som snart visar sig omöjlig att hålla. Trots stress och minimalt med sömn så lämnar resan gott om tid över för diskussioner, galna upptåg och en god portion humor. Nästan omedelbart får jag erfara att många av mina fördomar om bitpopare stämmer. Efter ungefär 35 blandcdskivor med NES-musik börjar Simon och Niclas köra “Radio-Rongfa” från en laptop i baksätet. Musiken de spelar är nytt material och ett utmärkt soundtrack till en lång, nästan ändlös bilresa. Jag frågar banden vad som fick dem att börja göra bitpop från början.

-Det var ingenting över huvud taget. När grundstenen till vad som skulle bli Synthetical las så hade jag ingen aning om att det fanns en genre som hette Bitpop. Det var mera “Reason verkar ju roligt när man inte har något att göra”, och så hade jag spelat alldeles för mycket Sonic. Så det blev ett omedvetet steg in i en genre jag inte visste fanns, säger Björn i Synthetical.

-Med Rongfa var det inte riktigt så. Vi visste i och för sig inte heller att genren fanns. Men vi upptäckte den och tyckte den verkade rolig. Så hade vi aldrig gjort elektronisk musik innan heller och tänkte att, “fan det här kanske vi borde prova”, man vet aldrig om någon av våra polare kanske kommer gilla det, menar Simon i Rongfa.

Båda banden började med Myspace för att nå ut med sin musik. Och inställningen verkar vara att skivkontrakt är något som man både kan ha och mista. Fast mer mista.

-Skivbolag är egentligen inte så viktigt. Man kan hellre släppa och marknadsföra sig själv. Jag har inget problem med att låten är en del av marknadsföringen för bandet. Förr var det ju mer så att låten var själva produkten. Men i och med hela Myspace-revolutionen får band ett annat sätt att marknadsföra sig och komma ut och spela och ha roligt säger Simon.

Myspace har fullkomligt revolutionerat möjligheten för små band att skaffa sig en bred internationell publik. Det fina i kråksången är att alla band, oavsett storlek, existerar på samma villkor. Ingen har några fördelar jäntemot någon annan. Men frågan är om Myspace verkligen kan hota de stora skivbolagen eller om de sitter säkert i sin båt.

-Om det går så långt att Myspace tar död på skivbolagen så spelar det ingen roll. Människor som vill nå ut med sin sin musik och spela live kommer ändå att göra det. Det skulle bli mer kvalitet och mindre kvantitet. Rongfa skulle definitivt inte lida av det. Men det finns ju alltid människor som vill profitera på andra. De som gör lättfattiga låtar för pengar skulle antagligen få se sig om efter nytt jobb säger Simon.

Efter ungefär 24 timmars bilresa anländer vi så till Bordeaux. Fashionabelt försenade riggar banden upp sin utrustning och Synthetical inleder kvällen med sin spelning. Redan under inledningen dansar, hoppar och röjer publiken. Klart är att bandet har en stor skara fans på plats ikväll. Efter Syntheticals vibererande spelning är det snart dags för Rongfa. Simon flirtar hej vilt med publiken, spelar synth med fötterna, dansar och studsar. Under sista numret, “De E najs” blir det närmast mosh-pitlik stämning på golvet då publiken vrålar med. Två klart lyckade spelningar och några av fansen, som visar sig vara Myspacekompisar, stannar kvar efteråt och tar ett par öl och snackar med banden.

Men vi har inte tid att vila. Bara en timme efter spelningen är det dags att ge sig av mot Regensburg i Tyskland där banden skall spela i det anrika tyska anarko-punk kollektivet Danz.

Färden mot Tyskland är ingalunda händelselös. Fransmän visar sig vara lika oförutsägbara i sin vägskyltning som de är framför ratten. Både en och två gånger undrar vi om vi verkligen är på rätt spår. Efter att vi tröttnat på den franska veganmaten (Pringles) och svurit över bensinmackar som inte tar visakort är vi således mycket glada att äntligen ankomma Tyskland. Landet där det säljs färdigblandad grogg på burk, är fri fart på Autobahn och trafikanterna iallafall är något nyktrare än i Frankrike.

Att spela på ett punkkollektiv kan tyckas konstigt för två elektroniska band, men Björn förklarar att sambandet mellan exempelvis Hardcore och Bitpop egentligen inte är så konstigt.

-Det som är intressant med bitpopgenren är att många av artisterna som är involverade i Hardcore, Metal och Punk också gillar Bitpop. Det verkar vara någon slags korskoppling däremellan. Jag tror det beror på att vi befinner oss på gränsen till vad folk tolererar. Ta Goto 80 som exempel. Där får du börja gräva upp Nasum för att du skall hitta nåt som är lika störande att lyssna på emellanåt.

Kvällens spelning på Danz är på övervåningen av en villa. Villan har tjänat som kollektiv sedan 60-talet. Det är en stödspelning till förmån för tyska antifascistgrupper och framförallt en kille som heter Hanno Poppel. Hanno berättar att polisen har börjat föra som politik att ge sig på enskilda individer i antifascistgrupperna.

Själv har han blivit stämd på 30 000