Mainstreet – Love And Play

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Talking Music, betyg: 7]

Mainstreet har tagit ett stort steg framåt sedan det självbetitlade debutalbumet från 2005. På Love And Play är låtmaterialet starkare. Det innehåller fler enskilda, minnesvärda spår och känns musikaliskt så mycket modigare och tydligare än förut. Hela plattan känns mer passionerad och vågad. Jonas Sandwalls uttrycksfulla och originella röst var debutalbumets största tillgång och sångaren sjunger fortfarande otroligt tilltalande. Det är mycket soul i Sandwalls stämma och då menar jag inte ännu en fejkad tolkning av vit plastig soul, utan soul som kommer från hjärtat och magen. Soul som i själ, inte som i MTV-blask. Musikaliskt har bandet också ryckt upp sig rejält. Det jag upplevde som lite träigt och trist på debuten är borta och Love And Play rockar oftare och tuffare.
Det är fortfarande americana Mainstreet ägnar sig åt, fortfarande en mix av soul och rock, men den här gången framfört både med stake och inlevelse på samma gång. Sedan finns här naturligtvis några lugna spår också, samt några låtar som jag inte tycker riktigt når upp till högsta trappstegen, men Mainstreet är definitivt på väg åt rätt håll. Inledande “Alone up in the skies” är albumets första singel och jag kan bara hoppas att den ger bandet det break de förr eller senare lär uppnå om de fortsätter så här. Även “Let go!” har klar singelkvalitet.