Skurk – 666 Personligheter

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, TBG/ Border, betyg: 8]

Peps Persson visade Sverige att det går alldeles utmärkt att sjunga reggae och blues på skånska. Detsamma gjorde Wilmer X med den rakare rock n rollen och nu har turen kommit till Skurk och den musik vi kallar hårdrock och heavy metal. Jörgen Lindhe (före detta Flegma och Obscurity) är mannen som ombesörjer de vokala utbrotten och det är han som har producerat debutalbumet. Det låter rått och brutalt och passar musiken utmärkt. Låttitlar som “Hedersmord”, “Baneman”, “Abrakadaver simsaladum” och “Ondare än Hin (Håle)” ger en fingervisning om texternas något ovanliga innehåll. Främst är det också sången och den barnförbjudna lyriken som får 666 Personligheter att skilja sig ordentligt från mängden av hårdrocksskivor som oavbrutet produceras och regnar ner över lyssnarna.
Skurks musik skulle jag vilja beskriva som thrashinfluerad metal med lite punkkänsla, men i “Kali karma” bjuds det orientaliska tongångar och ett par ballader har bandet också petat in. Melodimässigt är det här kanske ingen höjdare, men det är lätt att gilla ett band som Skurk då de fullständigt tycks skita i allt som har med inställsamhet och kommersialisering att göra. Skurk är säkerligen ett av de band som delar upp hårdrockspubliken i för och emot. Jag kan inte tänka mig något annat. Det är dock en positiv egenskap när det gäller rock n roll.