Zox – The Wait

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, SideOneDummy Records/ Sound Pollution, betyg: 5]

På konvolutet till The Wait sitter en klisterlapp där det står “for fans of Sublime, Jack Johnson, Guster, Pixies and The Cure”. Ska man tyda det som att skivbolaget inte tror att Zox kan stå på egna ben? Möjligt. Bandet har nämligen en svaghet och det är deras förmåga att kasta sig mellan diverse stilar. Ibland är det power pop, new wave och ibland ska-rytmer eller nästan folkpopskänsla. Den här viljan att dra åt alla möjliga håll ger en viss identitetslöshet. Å andra sidan lever Zox en hel del på att ha elfiolen som ledande instrument, vilket är vettigt tänkt och i realiteten, fullt fungerande. Bandet som kommer ifrån New England, USA gav ursprungligen ut den här plattan på eget bevåg. Den blev en succe´ inom indiekretsar och när Zox hamnade på skivbolaget mixades plattan om av Mitch Easter (R.E.M., Wilco, Suzanne Vega med fler) så nu låter den riktigt bra och visst har gruppen ett gäng starka melodier att ståta med. Dessa är, liksom texterna, ofta vemodiga betraktelser, framsjungna med Eli Millers rena och klara, men dock aningen opersonliga, stämma. Det är svårt att sia om en grupp som Zoxs framtid, men för att lyckas fullt ut i min värld skulle de behöva renodla sin musikaliska inriktning och gärna ta ut svängarna inom låtarna mer. I dagsläget framstår Zox som ett trevligt och lovande popband, men det räcker inte för att slippa klistermärken framöver.