Kristian Anttila – Innan bomberna

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Jahnstedt)

[album, Invertigo / Border, betyg: 0]

På första skivan fanns det spår av DiLeva och Hellström. På Innan bomberna känns det mer eget och lite skitigare. Albumet är precis som debuten svårtillgänglig men ger man den några snurr så fylls man med vacker poesi och känsliga melodier. Inledande “Precis som dig” drar igång i ett högt skruvat tempo och känns mest jobbig. Men innan “Bland bovar och banditer” och senaste singeln “Paul Weller” hinner spelas färdigt gungar jag med. När jag läser texthäftet blir jag både förskräckt och glad. Det är fyndigt, provocerande, kärleksfullt men framförallt kan man känna hur jobbigt livet kan vara. Om det är Kristian själv som har det så svårt vågar jag inte spekulera i. Men jag tror att många känner sig träffade. I låten “Tio” som jag tror handlar om en livslögn faller jag för raderna.

“… doktorn bara ropade till mig att;
Killen! Du borde räkna till tio och tagga ner…
Så jag började
1, 2, 3 då rösten svek
4, 5, 6 gör allt till spel
7, 8, 9 tar ändå allt på lek”

När denna låt tonas ut och övergår i den dramatiskt vackra “Innan bomberna” förstår jag att Kristian Antilla borde vara Göteborgs store son. Så Kristian skriv en sång om Göteborg så kanske massorna lyssnar.