Razorlight – Up All Night

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Linda Iliste)

[album, Mercury/Universal, betyg: 0]

2004 utsågs Razorlight till årets brittiska nykomling av musiktidningen Q. Bandet, en till hälften engelsk/till hälften svensk kvartett bildad i London 2002, har hyllats av internationell press för vad som kallats fantastisk pop.
Det är svårt att hålla med om, då en blasséartad trötthet och tomhet gör sig mer påmind än själva musiken i sig. Den av 70-talet inspirerade rockpopen påminner allra mest om vad oräkneliga band redan åstadkommit, och sångaren Johnny Borells kaxighet blir snarast anonym av alla sina influenser. Simpelheten i musikarrangemangen som skulle kunna vara genial blir snarare ett tecken på kraftlöshet. Låtarna på Up All Night avlöser varandra med en komposition som på samma gång är väldigt ensidig och väldigt bekant, och lämnar en urskillningslös massa av rumsren skrammelpop. Det saknas något så elementärt som egensinnighet.
Vore det inte för låtar som Golden Touch, med melodiska körer och avslutande stråkar, och Stumble and Fall, där Borells hesa röst uppvisar dit den skulle kunna nå, skulle Up All Night, och själva Razorlight likaså, vara utsiktslöst andefattigt. Tyvärr självdör den potential som emellanåt glimmar till i helheten, och lämnar kvar en debut som är betydligt mer skelett än kropp.