Kirlian Camera – Invisible Front 2005

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Trisol, betyg: 0]

Invisible Front 2005 börjar med en röst som talar över skumma ljudexperiment i “Mission diary 1” och sedan bär det av in i synthpophimlen. Elena Fossi sjunger med varm, feminin röst över Angelo Bergaminis melodiösa synthar och det är vackert, romantiskt och tyngdlöst svävande som en rymdfärd i “K-pax”. “Nefertiti One” med sin inledande robotröst och valiumdrogade komp skulle passa som soundtrack till vilken sci fi-film som helst, medan “Dead zone in the sky (vintage solution mix)” återför Elena till micken och de stjärnklara himlavalven. I experimentella “The immaterial children” pratsjunger hon texten och musiken står nästan meditativt stilla. Den tyngdlösa trippen fortsätter i mörkare “The path of flowers” där ljudexperiment och melodiös pop mixas samman. Sedan får lyssnaren komma in i rymdskeppet i “K-space-Y 1” innan det ödsliga hotet utanför den svävande kapseln kommer ikapp ekipaget i “Kobna dob (the sinister season)”. Mekaniskt, repetetivt komp lägger grund för “A woman´s dreams” och därefter får vi stifta bekantskap med instrumentala “K-Space-Y 2” och vemodiga “Recorded memory” avslutar resan. Filmen fortsätter inuti huvudet. De märkliga, kosmiska ljuden vibrerar inombords. Elenas försiktiga stämma har blivit en skugga i någon avlägsen galax. Upplevde vi dröm eller verklighet? Vad ville italienska Kirlian Camera berätta den här gången? Om en inre eller yttre resa? Kanske bägge samtidigt…