(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)
[album, Strange Ways, betyg: 0]
Jag är säker på att ifall man fortsättningsvis lägger ner monstruösa borrmaskiner och dynamit vid landets alla tunnelbyggen, och istället fetar på med Neuroticfishs nya platta “Gelb” på vansinnigt hög volym, då kommer tunnlarna att uppstå av sig själva. “Gelb” innehåller nämligen mer energi än någon annan skiva jag hört i år. Och det är rackarns jämrans dunderbra.
Tidigare har jag varit lite skeptisk till Neuroticfish. Jag har inte varit helt bekväm med soundet eller låtarnas uppbyggnad, även om det bitvis varit mycket bra. Med “Gelb” lämnar jag in min vilkorslösa kapitulation. Och samtidigt vill jag utropa skivan som ny kandidat till bästa futurepop/dansorienterade synthplatta just nu. Med låtar som “Why Don’t You Hate Me?”, “The Bomb”, “Waving Hands” och “You’re The Fool” finns det få andra skivor som just nu kan konkurrera.
Och som grädde på moset har Neuroticfish redan lyckats göra århundradets bästa cover. Helt oväntat dyker Napoleon XIV’s sinnessjuka och vansinnesromantiska “They´re Coming To Take Me Away” upp i en tolkning, lika mjuk och känslig som en sågklinga.
Mitt enda råd i detta läge är – ut och köp. Bättre än så här blir det knappt.