(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)
[ep, Imperial Recordings, betyg: 0]
De man känner minst är sina grannar.
Fyra mil bort från mig ligger “bonnhålan” Norrköping. Där har tydligen Eskju Divine hållt på i smyg sedan 2002 med att bygga upp storverk utan att jag har haft en aning om det.
Trion spelar maffig, storslagen – snudd på sakral – pop, som nästan låter arenarock utan att vara det.
Lite som ett Surrounded med högre tempo eller ett mastodont-Eskobar – fast bra.
Sångaren Gustaf Spetz sjunger med en mjuk, smått släpande röst som tar i på de rätta ställena och nästan wailar (nåja…) på andra. Sång och musik bildar en massiv enhet som suger tag i lyssnaren. Lysande!