Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Belpid Records, betyg: 0]
Stellan Wahlström har en mörk, maskulin röst och jag vet inte om det är den eller de vemodiga låtarna som får mig att associera The Excitable Gift till Morrissey och Lou Reed. Men det är ofrånkomligt: de pianodominerade spåren påminner om Reeds Berlin-lp och de gitarrdominerade om Morrissey. Wahlström sjunger intensivt, som om han är extremt mån om att vartenda engelskt ord ska nå fram och sången blir nästan överdrivet dramatisk på sina ställen. Samtidigt är det just det jag gillar: hans förmåga att få lyssnaren att känna att texterna är på riktigt, att det han sjunger är viktigt och att han lyckas förmedla en visuell innerlighet via det vokala uttrycket.
The Excitable Gift är bandets andra platta och innan debuten var Wahlström med i garagebandet The Wylde Mammoths. Själv har jag missat bägge, men jag är glad att inte den här plattan också gick mig spårlöst förbi. En låt som “The birthday song part II” hade varit tragisk att missa. Likaså “Too much”, “You need to come” och “Linger” som är riktigt starka saker. Att göra en platta om kärlekens mörka och sorgsna sidor är inte lätt och det finns gott om fallgropar att hamna i. De mest uppenbara är väl risken att det ska bli sliskigt, självömkande och patetiskt. Wahlström och hans Drift Band undviker varenda sådan grop med fingertoppskänslighet och The Excitable Gift står pall för åtskilliga lyssningar.
