(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jens Leinonen)
[album, Alveran records, betyg: 0]
Kan det vara så att vi hittat vinnaren av årets mest meningslösa återutgivningar? Jag tror nog det.
I den till synes ändlösa skitström av tuffingband som virar in sin machohardcore med Maiden-regurgiterade gitarrslingor drunknar Unearth i mängden. Denna debut släpptes 2001 av Eulogy i USA och sätts nu i respirator för europapubliken av Alveran records. Innehållet består av tio stycken alldeles för långa låtar som staplar breakdowns på melodier utan överraskningar. Det är illa nog att så många band vägrar sluta kacka ur sig liknande musik idag, men att skivköpare dessutom matas med återanvänd dynga som det här är ett veritabelt brott mot öronen. Jag hörde intressantare gitarrharmonier på dödsmetallspelningar i göteborgs utkanter under det tidiga 90-talet och inte ens då var det särskilt banbrytande. Om ni nu måste köpa någonting det står Unearth på så plocka då hellre upp “the oncoming storm” från 2004, men glöm aldrig att det egentligen inte finns något som heter “måste”. Förutom möjligtvis: “jag måste kasta the stings of conscience åt fanders”. Ta bort, ta bort, ta bort!!!