Moby – Hotel + Hotel:Ambient

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)

[album, Mute Records, betyg: 0]

Moby, mannen alla älskar att hata. Fråga mig inte varför, men ibland tror jag helt enkelt att det beror på att han är för “vanlig” för att vara en stjärna. Att vara excentrisk mes är kanske inte ett vinnande koncept i en rufflig värld, tyvärr.

Nya skivan “Hotel” är däremot inte på något sätt excentrisk, utan snarare en rätt ordinär rockplatta. Jäpp, rock. Det låter i många fall lika mycket gitarr som vilken R.E.M.-platta som helst, vilket gör att musiken är tidlös, “Hotel” kunde lika gärna varit daterad 1995, och jag antar att den kommer att funka bra även år 2015. Vilket kanske är en nackdel när hela nöjesindustrin går ut på att man som konsument skall få en drogliknande kick som endast verkar för ett kort ögonblick. Skivans enda egentliga kick-a-like-låt är singeln “Lift Me Up”, så jag är lite undrande hur den skall följas upp. Kanske med “Very” som bär drag av Donna Summers gamla örhänge “I Feel Love”, eller kanske med “Where You End” som jag tycker påminner lite om äldre vemodig New Order pop. Just New Order föräras dessutom en cover på “Temptation”. När tempot hålls nere, vilket det görs på mååånga av de 14 låtarna, så lyser Moby’s kärlek till ambientmusik igenom med vackra synthar, stråkljud och melodier. Vilket inte alls är fel, och får man mersmak så finns det mer att hämta.

“Hotel” finns nämligen också i en specialutgåva med en extraskiva. På den skivan, “Hotel: Ambient”, får Moby utlopp för sin ambientådra. I låtar som “Snowball”, “The Come Down” men framförallt “Overland” och “Live Forever” visar han upp en lysande förmåga att skapa klassisk, atmosfärisk ambient. Förmodligen kommer jag att spela den här skivan att gå minst lika mycket, om inte mer, än den vanliga. Det skall bli spännande att se vart Moby tar vägen härnäst.