Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Stefan Albinsson)
[album, SPV/SYNTHETIC SYMPHONY, betyg: 0]
Det här är Fusspils 11 andra album och precis som vid förra albumet innehåller det även denna gång medlemmar från tungviktarna Funker Vogt och Ravenous.
Detta projekt får ursäkta men det får stå ett par steg bakom de ovan nämnda banden, det här känns inte alls lika gediget och genomtänkt.. Även om jag kan hitta riktigt bra material med klara fragment från dem så finner jag låtar som jag inte alls kan identifierar mig med, bla annat har vi “So bist du” som är en sötsliskig historia där jag inte alls känner igen Tim Fockenbrock vassa stämma som annars spetsar till Ravenous sound. För att forsätta sprida salt i såren på Funker Vogt fans har vi den hemska discolåten “Mein Kleinert Freund” som måste vara något av det hemskaste som dessa herrar har åstadkommit. Eller varför inte “Bodo Ballerman” med sina tango beats. Fusspils 11 ger sig även i kast med att göra en cover av Nick Cave och Kylie Minouges odödliga klassiker här döpt till “Wo die wilden Rosen blühen”, vilket är dömt i förhand till att misslyckas. För att inte bara spy galla över detta projekt finns det också toppar. En sådan är mörka “Für Immer” och “Feirt F11!” där Fussils 11 når upp i samma standard som vi vet att dessa herrar kan åstadkomma.
Elektro-Polizei (Alarm Für Fusspils 11!) är alldeles för ojämn för att nå de höga betygen. Där de djupaste dalarna når avgrunden undrar jag verkligen om de kan mena allvar med det här. Man vet vad de kan prestera och man blir nästan förtvivlad när man sitter med resultatet i sin hand.
