Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Rec 90/ Hot Stuff, betyg: 0]
Om norska Low Frequency In Stereo är inlyssnade på den tyska krautrocken som sakta men säkert börjar bli inne igen, vet jag inte. Men Travelling Ants Who Got Eaten By Moskus påminner oerhört mycket om någonting Amon Düül II och Faust skulle ha kunnat producera under storhetstiden. Överhuvudtaget andas den här plattan så mycket beatpop, flummerier a´ la sent 60-tal och just kraut, att om jag inte visste bättre, så skulle jag kunna slå vad om att plattan givits ut på den tiden. Eller vad sägs om The Doors-influerade improvisationsstycket “Hazelwood”? Eller repetetivt dunkande “Man don´t walk” och “Slow train coming”? Faust So Far, någon? Om vi nu glömmer sången vill säga. Merparten av den musik Low Frequency In Stereo framför är instrumental. Några undantag finns dock och det är behövligt. Variationsrikedomen ökar i och med sången, men även genom att låta twanggitarrerna samsas med tuffare guror och en del riktigt coola effekter. Man får känslan av att plattan är improviserad rakt av i studion, under påverkan av vissa kemikalier, men det lär den inte vara. Däremot kan säkert låtarna ha kommit till under improvisationer i replokalen. Klart flummig är cd´n i alla fall. Omslaget föreställer två rymdskepp som landat i en tulpanodling. På samma vis tycks Low Frequency In Stereo ha landat i en förgången tid då organisk musik fortfarande var spännande. Förhoppningsvis fortsätter de att utforska den på nästa platta också.
