eMIL Jensen – Kom Hem Som Nån Annan

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Frans Jahnstedt)

[album, Adrian/Border, betyg: 0]

Det är med höga förväntningar jag lyssnar på denna skiva då den lysande EPn Jag Har Splittrats minst sagt gav mersmak. Lever Kom Hem Som Nån Annan upp till förväntningarna då? Jo, delvis! Det är en samling sköna melankoliska vispoplåtar arrangerade av Marcus Cato. Klockspel, trumpet och mellatron är bara några av de instrument som hjälper till och livar upp den speciella stämning av liv och vemod som präglar skivan. Men samtidigt så tycker jag att åtminstone någon av de helt fantastiska låtarna “På rymmen från flykten” och “Samma märken”, från Epn som släpptes i somras, borde ha fått plats här. Det finns ingen anledning att inte släppa så bra låtar igen.

Men visst finns det höjdpunkter även här. I “Naken ner på knä” så får eMILS poetiska textrader med hans sköra röst på lätt skånska ett lyft av sköna melodier. Eller som den avslutande “Väck mig inte imorgon” som är perfekt att sätta på repeat efter en jobbig vecka. Den får här belysa denna skivas vackert melankoliska texter:

“Väck mig inte imorgon, låt solen gå upp utan mej.
Låt det vara en fin dag, låt solen gå ner utan mej.
Nu börjar omvärlden domna, inget händer väl sen?
Nu får jag äntligen somna, så väck mej aldrig igen.”
(Väck mig inte imorgon)