Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jens Leinonen)
[album, Lifeforce records, betyg: 0]
Bastrummorna är uppenbarligen väldigt viktiga för brittiska Burning Skies. För de smattrar obönhörligt igenom hela “Murder by means of existence” likt svärmande syrsor på en grekisk charterort i juli. Och ungefär lika spännande känns hela skivan i största allmänhet. Riff på riff-metodik i alldeles för långa låtar utan tillstymmelse till dynamik. Det är väl så här death-core band skall låta, men när ingenting fastnar efter tredje lyssningen förutom tröttsam irritation så kanske det är dags att tänka om? Visst har herrarna slängt in ett par akustiska plink-plonk stycken för att ge skenet av mångsidighet, men när de låter taffligare än liknande inslag som alla dödsmetall band använde redan för 15 år sedan så blir det bara än mer parodiskt.
Låttitlar som “Narcoleptic suicide attempt”, “Erase the decay” och “Emo assasination” visar att de parodiska inslagen går ut över mer än musiken. Kanske är syftet att hedra vad som redan gjorts och samtidigt slänga in lite “humor” i textförfattandet, men det fungerar inte alls. Faktum är att jag på hela den här skivan inte hittar någonting som fungerar överhuvudtaget trots att ljudbilden är acceptabel och framförandet, rent tekniskt, är godtagbart.
Det här är bara urbota aptråkigt Hatebreed-mosh som pussas och kramas med varenda dödsmetall klyscha jag någonsin hört. Återanvändning kan vara kul om det görs med lite charm, men detta är kvintetten helt befriad från. Att då Lifeforce records drar paraleller till både Dismember och At the Gates är inte bara befängt utan även helt respektlöst för de arv dessa stilbildande akter efterlämnat sig. Burning Skies kommer aldrig att komma någonstans och ingen sund människa kommer någonsin att minnas dess existens. Det är för sådana här alster vi människor begåvats med selektivt minne. Glöm omedelbart!
