Lacrimas Profundere – Ave End

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Andreas Wiss)

[album, Napalm Records / SPV, betyg: 0]

Lacrimas Profundere fortsätter med att försöka efterlikna Paradise Lost, och misslyckas likväl denna gång. Resultatet är ett irriterande dåligt plagiat, där det inte går att hitta någon som helst anledning att föredra detta framför originalet. Bandet själva beskriver musiken som “Rock 'N Sad Music”. Det sistnämnda adjektivet är faktiskt en bra liknelse. Bandet bjuder på minimal variation och presenterar det ena standardiserade gothrockkompet efter det andra. Lyriken är så pass fånig, dum och banal att den inte ens lyckas vara pretentiös. Låttitlar som “Astronautumn”, “Wake down”, “Ave End” och “Come, Solitude” blir istället utomordentligt underhållande och skrattretande. Dessutom låter det som att den tame vokalisten Christopher Nikolas sjunger i sömnen.

Lacrimas Profundere är ännu ett exempel på att skepsis är rättfärdigat när det kommer till europeiska gothgrupper med bandnamn på latin.