Skintrust Malign – Burial Port

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Irritum Records, betyg: 0]

Enmansprojektet Skintrust Malign lägger ut ljudmattor som förvandlas och rör sig sakta, sakta utan hjälp av påtagliga rytmer eller sång. Precis som hos Brian Eno, Philip Glass och Tangerine Dream är detta en form av ambient musik där styckena fungerar som ljudkulisser, men i motsats till de ovan nämnda musikernas verk känns Skintrust Malign mycket mörkare och på hög volym blir Burial Port snarare till tortyr än till meditativ avkoppling.
Jag kan tänka mig att den här cd´n skulle passa utmärkt som bakgrundsmusik på ett museum som ställer ut futuristiska installationer eller på ett planetarium. Kanske även till filmer och dokumentärer om kosmos och rymdresor, men vem köper skivan och sitter hemma och lyssnar till den? De åtta spåren är inte direkt njutbara som musik betraktat.
Personen bakom Skintrust Malign kallar sig Tale.P och har producerat och mixat sitt verk själv. Den delen har han gjort mycket bra, men när man efter fyra, fem spår känner att det börjar krypa i kroppen och att man inte längre kan koncentrera sig på hans alster, är frågan om hans elektroniska ljuddesign är så lyckad. Jag tycker inte det.
Den mest intressanta låten är “United By Fate (Free From Disorder Song)” som skiljer sig markant från de övriga och som samtidigt får resten av materialet att framstå som tämligen ointressant i jämförelse. Ett mycket märkligt grepp må jag säga.