(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Henrik Nyström)
[album, Omega Point, betyg: -]
“City Folk” är Nick Dyes och Emil Hydes 5: e album som duon Mystechs. Denna korsning av Village People, Green Jelly och Antikrist är ett krokigt långfinger till allt vad musikaliska konventioner och regler heter. Låtmaterialet är lätt att avfärda som tunt och substanslöst men trots att den musikaliska kvalitén ibland rör sig farligt nära botten så är det i stället topparna som biter sig fast. De bizarra arrangemangen pendlar mellan mörka mardrömmar och löjligt lättsinne när de flirtar med allt från country och rock n' roll till schlager och disco.
I smaklöshetens tecken släpper de på allt vad hämningar och logiska spärrar innebär och resultatet tar då helt naturligt form i knasbollar som “Roman P” och “Burger Boy”. Jag misstänker att de fått mig dit de önskar när jag finner detta lika motbjudande som förvirrande men underhållningsfaktorn är fortfarande hög och Brian Eno tolkningen “On Some Faraway Beach” är riktigt vacker. Visst, det kanske snarare beror på originalversionens styrka än Mystechs insats men det här är första och sista gången ni kommer att läsa ordet vacker i kombination med “City Folk”.