Flattbush – Smash The Octopus

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Ola Karlsson)

[album, Koolarow/Border, betyg: -]

Om ni liksom jag knockades av Blood Brothers monumentala “Burn, Piano Island, Burn!” ska ni kolla upp den här semi-fillippinska kvartetten. “Smash the octopus” är som ett trettiotvå minuter långt fyspass i Colin Mcrae-tempo. Från den inledande titellåten till dess att “Red light district” klingat ut är det fullt ställ med knuten näve i luften som gäller.

Flattbush bildades av två till USA invandrande fillippinska bröder, Arman och Riko Maniago, och deras kärlek till heavy metal och punk, i kombination med mångårig uppdämd ilska i skuggan av Marcos diktatur i hemlandet har skapat den überenergiska hardcore som bandet framför på detta debutalbum. Riko blandar förtjänstfullt engelska och tagalog, i texter som beskriver livet både på Fillippinerna och hur det är att leva som emigrant i väst.

Det finns naturligtvis inte tillstymmelse till vare sig melodier eller nyanser, men bandet vinner en hel del på sin extrema musikaliska mission; knö in så mycket energi och jävlaranamma det går på högst två och en halv minut och toppa det med högklassig instrumenthantering.

Flattbush skriker förvisso efter ganska mycket (och högt) men lyckas ändå lämna ett bestående intryck. Och man behöver som lyssnar aldrig tvivla på att de för sin egen överlevnad inte har något annat val än att just skrika ut sitt budskap.