Plaid – Spokes

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)

[album, Warp, betyg: -]

Precis som Mute är ett legendariskt synthbolag och 4AD ett framstående indiedito, är Warp mycket välrenommerat inom technokretsar. Artister som Aphex Twin, LFO, Red Snapper, Jimi Tenor och Sabres Of Paradise talar ju för sig själva. Ett något mindre känt namn i “stallet” är däremot Plaid. Finsmakare inom genren brukar dock vara bekanta med deras mästerverk från 1998, Not For Threes.

Den nya plattan, Spokes, börjar mycket lovande. Inledande “Even Spring” låter nämligen som en helt osannolik hybrid av Dead Can Dance och Aphex Twin. Helt klart ett av de märkligaste och mest fascinerande musikstycken jag har hört på mycket länge. Men tyvärr når inte resten av skivan samma höjder. Majoriteten av spåren låter som ett kallare och mer dramatiskt Orbital. Det är snyggt och välproducerat utan att riktigt imponera. Vidare är soundet inte fullt så varierat och lekfullt som jag hade hoppats på.

Ett stort plus dock för science fiction-calypson “Get What You Gave”. Varje gång jag hör den, tänker jag på en robotorkester som uppträder på en skum krog i yttre rymden. Jag tror att Ralf Hütter hade uppskattat både tanken och musiken…

Spokes är alltså bra, men inte riktigt så bra att jag vill uppmana folk att lägga sina sparpengar på den. Vill ni undersöka Plaid är det fortfarande Not For Threes som gäller. Om ni inte äger några Warp-plattor alls, rekommenderar jag i första hand Aphex Twins I Care Because You Do och LFO:s Advance.

Men även om Spokes rent musikaliskt bara når upp till en stark 3:a, är skivfodralet en klockren 5:a. Det är nämligen en utsökt studie i abstrakt expressionism. Förbannat snyggt, faktiskt!