Marc Almond – Heart On Snow

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)

[album, XIII Bis Records/Playground, betyg: -]

Marc Almond har släppt ett drygt dussin soloskivor. I sina bästa stunder (som The Stars We Are) har han bjudit på pompös och storslagen popmusik. Men inte sällan har han gått över gränsen och bara varit sliskig. Vissa av skivorna har i det närmsta varit olyssningsbara p g a sin höga kitschfaktor och överdrivna sentimentalitet.

Det saknas verkligen inte drama, pompa och ståt på Heart On Snow heller. Almond har nämligen begett sig till Ryssland för att spela in ett “östromantiskt album”. På pappret låter det kanske som ett underligt och mindre lyckat koncept? Kan en gammal brittisk synthhjälte och gayikon verkligen förstå sig på folkvisor från Kiev och St. Petersburg? Är han verkligen kapabel att fånga stämningen och allvaret i sånger om oktoberrevolutionen och tsarväldet?

Svaret är definitivt “ja”! Heart On Snow är både mycket välgjord och mycket lyckad. Almonds intresse för rysk kultur är genuint och hans kunskaper om språket och traditionerna väcker verkligen min beundran. Den höga ambitionsnivån märks vidare på den digra gästlistan med symfoniorkestrar, körer och ett flertal ryska vokalister.

Hur låter det då? Tja, ni som hoppas på en ny “Tainted Love” eller “Sex Dwarf” har tyvärr inte mycket att hämta. Här finns (lyckligtvis) inte heller några inslag av den Army Of Lovers-pop som dominerat vissa av hans tidigare alster. Nej, Heart On Snow består faktiskt huvudsakligen av folkmusik. Visserligen en modern och poppig variant, men likväl framförd på klassiska instrument som akustisk gitarr, dragspel och fiol. Några låtar har dock ett fylligare sound och påminner nästan om mörk Tom Waits-jazz. Vid några tillfällen återvänder även Marc till sitt elektroniska förflutna. “Always And Everywhere” och “Nuit De Noel” kunde mycket väl varit hämtade från Martin Gores senaste skiva. Det enda stolpskottet är Almonds egna komposition, “Gone But Not Forgotten”, där han har ett återfall i tidigare nämnd sliskighet.

Summa summarum är ändå Heart On Snow en alldeles utmärkt skiva. Den är underhållande, poetisk och berörande på ett sätt som verkligen imponerar. Efter många magra år visar Marc Almond åter sin kapacitet. David Bowie, Kraftwerk och The Raveonettes har fått en oväntad konkurrent i kampen om årets bästa skiva. Jag lyfter på pälsmössan och utbringar en skål (i vodka förstås) för “kamrat Marc”.