(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)
[album, Sony Music, betyg: -]
Karl Bartos första soloskiva bjuder inte på några större överraskningar för den som följt hans tidigare karriär. “Communication” låter nämligen lite som ett hopkok av Kraftwerks “The Mix”, Electric Musics “Esperanto” och Electronics “Raise The Pressure”. Nog låter det som en smaklig blandning? Ja, problemet är bara att det nästan blir för mycket av det goda. Med vocodersång på 8 spår av 10 och låttitlar som “Hyperspace” och “The Camera” är Bartos farligt nära att bli en parodi på sig själv. Starka låtar som “15 Minutes Of Fame” och “Electronic Apeman” gör dock att man har överseende med de värsta klyschorna. En platta kan ju trots allt vara bra utan att tillföra något nytt. De två intressantaste spåren är dock de som skiljer sig något från mängden. Indiepoppiga “Life” och EBM-influerade “Ultraviolet” ger en indikation om hur bra skivan hade kunnat vara om Bartos hade vågat ta ut svängarna lite mer … Men trots sin förutsägbarhet och relativa avsaknad på variation är alltså “Communication” en trevlig platta. Med sina glada popmelodier är den ett lättlyssnat komplement till Kraftwerks mer minimalistiska “Tour de France Soundtracks”. Ett plus också för det stilrena och snygga fodralet.